fredag 4 februari 2011

Slutet närmar sig

Det har varit en veka full med "sista gången" upplevelser. Sista lektionen i lång matematik, sista lektionen i gymnasiet, sista provförberedande, sista mprgonsamlingen, sista grupphandledningen... Det börjar på riktigt vara över nu. För två och ett halvt år sedan knallade vi in genom dörren till Ekenäs Gymlasium och trodde att vi aldrig skulle lära oss hitta i vår "stora" skola. Nu är det tretton dagar till penkkis och sen är det över. Bara studentexamen kvar, och så har jag mitt betyg i handen och mössan på huvudet. Vad händer sen?
Jag hoppas att jag kommer kunna ta ut allt av min sista sommar i Ekenäs. För förr eller senare kommer också sista helgen innan pojkarna ska in i milin, och sista helgen före universitetsstudierna börjar.
Det är bara att acceptera att denna fas är över snart, men tanken känns absurd med tanke på att man helt enkelt inte har sett nåt annat än lilla Ekenäs hittills.

Sist och slutligen kommer det knappast vara så mycket värre än när man började högstadiet. Men det var också ett stort steg då man var tretton år gammal och tyckte man var stor.

tisdag 1 februari 2011

Frihet.

Jag tog första steget ut genom dörren, i det friska vintervädret. Jag drog ett djupt andetag och kände hur solen lös mig i ögonen. Jag klarade det. Vilken underbar känsla. Äntligen var jag fri från plågorna som hållit mig bunden i många långa år. Och jag skulle aldrig behöva gå tillbaka igen. Aldrig känna känslan av hjälplöshet när mina fel bestraffades så hårt. Aldrig känna pressen och prestationsångesten. Men aldrig heller le under de goda dagarna, dagarna då jag förstod. Jag hade  upplevt skratt, ilska och tårar och ångrade ofta valet jag gjorde för så länge sedan. Men oftast var jag stolt. Stolt inför den dagen som nu har kommit.

Jag satte handen i väskan och smekte ömt det hårda skyddsfodralet i plast. Jag visste att jag hade innehållet att tacka för att jag fortfarande lever. Den var laddad. Redo för den sista och slutgiltiga striden.


Jag klarade mig igenom gymnasiets långa matematik. Och jag är min grafräknare evigt tacksam.