Sur på supersura kineser?

På senare tid har det varit massor med diskussion om olika produkter som anklagats för att vara rasistiska. Som exempel har vi ju "laku-flickan" och glassen "88" som inte fick heta 88 eftersom H är den åttonde bokstaven i alfabetet och det därav skulle vara någon form av förkortning av Heil Hitler. "Negerkyssar" är ytterligare ett. Med allt detta i bakhuvudet blev jag en aning road när jag idag på jobbet skulle sätta fram godissorten "Supersura Kineser". Var ligger etiken i det? Enligt mig är det precis lika fel att göra en massa godisar formade som karikerade sura kineser (kompletta med både solhatt och mustasch) som att ha en "afroamerikansk" flicka på ett lakritspaket. Men det är kanske bara jag. 

Jag funderade nästan allvarligt ett tag på att döpa om hela bloggen till "En kiosktants betraktelser". Det finns helt enkelt ganska mycket att berätta om de få jobbturer jag faktiskt har. Jag kom dock fram till att det skulle vara lite att ta i. Hur som helst så blev jag idag räddad från att för första gången på riktigt bli kallad "tant". Av någon anledning blir man ju nämligen av rutin kallad "tant" då man står i kassan, och mycket riktigt var det idag en pojke som frågade sin mamma om han skulle säga till tanten vad han ska ha för glass. Tack och lov påpekade mamman att jag nog är en flicka. I och för sig vet jag inte heller om jag är bekväm med att vara flicka, men åtminstone kan jag gott vänta 50 år till innan jag blir tant. 

Dagens fel uttal skulle egentligen ha varit Millas sätt att säga "maskinbenat" som hon läste på en påse broilerbullar, men tyvärr har jag redan glömt bort exakt hur det var, och eftersom det ändå inte kommer vara lika roligt i text så tror jag att jag nu helt enkelt ska ge upp den här extremt onödiga och väldigt långa meningen och gå i duschen istället.

21 dagar till avfärd

Arrivederci