När jag sedan cyklat hem var mitt huvud så otroligt tungt att jag skulle ha kunnat somna stående där och då. Jag slevade i mig lite mat och gick och slängde mig på sängen efter det. Inte heller denna gång tog det särskilt länge innan jag somnade. En timme senare var det dags att pallra sig upp och iväg till Kulan tillsammans med Pudel.
Jag måste nog säga att jag känner mig äldre och äldre för varje gång jag är där. Nu har unccan i Ekenäs dessutom stängt, så där är mera konstigt folk än tidigare också. Tacka vet jag den gamla goda tiden. Dock är det samtidigt ganska skönt att kunna känna sig lite gammal och mogen ibland, det ger också en form av självförtroendeboost. Dessutom behöver det ju definitivt inte betyda att man har tråkigt, det tror jag att Pudel, jag och Mico är ett levande bevis på. Jag älskar att inte vara kittlig.
Arrivederci
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar