Jag och Pudel anlände, betydligt senare än vi tänkte, till församlingshemmet ca klockan halv tio igår morse. Raka i ryggen steg vi tillsammans med Mico på bussen med 14 barn som skulle komma att avgöra hur vårt följande dygn såg ut.
Första projektet på lägret var att göra gipsmasker av gasbindor. Det gick ut på att plasta in sitt pars huvud med elmu-kelmu, klippa hål för näsan och sen börja gipsa deras nunor. Detta helst utan att det droppade en massa gipsvatten på allas kläder (ett mål som dock inte riktigt uppnåddes). Det såg dock ganska roligt ut då hälften av ungarna låg där på golvet med ansiktena mumifierade. Mico gjorde dessutom en mycket genial upptäckt i samband med detta; "Gips i näsan kliar!"
Efter pysslet böt alla till utekläder och traskade ut på gården för att hitta ett ställe som skulle fungera som pulkkabacke. Jag och Mico gjorde en exkursion ut på isen för att kolla ifall grillberget skulle ha varit ett alternativ, men väl där konstaterade vi att isens yta bestod av slask. Blöta om skorna var det bara att traska tillbaka till stranden och börja åka upp backen ner från stockstugan till stranden. Efter många kullerbyttor och dykningar ner i den 70 cm djupa snön lyckades vi få upp en helt hyfsad backe. Bevisligen går det också att åka två relativt fullvuxna personer i en pulkka. Hur kul som helst!
Men nu var det dethär med att man blir trött. Ibland blir man bara förtvivlad av bristen på respekt som råder hos vissa barn. Kan dom inte bara fatta att man inte vill att de ska stiga på ens rygg upprepade gånger och man menar att dom ska sluta när man säger det?
En del underhållning lyckades de ju dock komma med också, bl.a. var pojkarnas försök att vara coolare än varandra ganska roande. T.ex. var där en liten kille som så gärna ville vara som de större killarna. På kvällen började alla i pojkrummet plötsligt diskutera fisar en massa. Där var nån som blev anklagar för att hela tiden fisa, och diskussionen gick ungefär såhär:
Stor kille till annan stor kille: -Men A, måddes du fisa igen?
Liten Kille: -Men jag fes också!
Aaw. Sådär kan man ju också skaffa status.
Nog skrivet för denhär gången nu. Fyra och en halv timme sömn var inte riktigt tillräckligt, men inte kan jag rå för att det var intressanta diskussioner?!
Nu dags för en sen middag och sedan ut i snöovädret för att ta mig till Nico. Undrar om det någonsin tänker sluta snöa..
Arrivederci
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar