Tillbaka i Ekenäs

Nu är Anna tillbaka i Ekenäs igen. Tillbaka från fyra dagar fullsmockade med lekar, nya vänner, diskussioner och sömnbrist. Å ena sidan är det helt grymt skönt att vara hemma, men å andra sidan saknar jag nog EYP massor. Man träffar så många nya människor och har så mycket kul. Men tja, allting har sitt slut. Jag kan i och för sig inte precis påstå att mina EYP-upplevelser är slut riktigt än, sömnbristen är nog fortfarande synnerligen närvarande, men i alla fall. Jag tror det blir tidigt i säng inatt.
However, här kommer lite bilder, reflektioner och annat smått och gott


We need brains

Fredag. Efter lite cruisande i Tammerfors anlände vi med Sture-taxi till vanha kirjastotalo. Efter registrering och lite väntan var det dags för Opening Ceremony. Det gick väl till ganska som vanligt, vi blev presenterade för presidiet, hälsade välkomna, och skulle lyssna på tal. Men vilka tal sen. Altså, jösses. Sitra hade sponsorerat, så deras vad-det-nu-var höll ett tal. Det började bra. "När jag var ung hade jag en dröm.." Men allt efter det var det katasrof. Han pratade i säkert en halv timme, om allting från företagshistorier till..ja jag vet inte riktigt. Den knaggliga engelskan, kombinerat med dåliga förklaringar gjorde att han antagligen tappade publiken ungefär efter att han deklarerade att företaget behöver nya hjärnor (ingen aning vad dom skulle med dem till, eftersom jag missade förklaringen på vad företaget egentligen gör). Tittade man omkring sig såg man diverse personer som höll på somna. Sture inkluderad i denna skara.
När han kom till slutet på sin story om drömmen och alla lyckligt gjorde sig redo för att börja applådera, då kom det en story till. Och en till. Och en till. Och en till. Det gick så långt att vi övervägde att faktiskt börja applådera och låtsas tro att han var klar efter en av sina poänger. Suck. Det värsta var ju kanske när han började snacka om fransmännen som gjorde revolution "some years ago". Den franska delegationen som satt bakom oss fnissade aningen då han nämnde "Ekalitee, fratterrnittee, lipertee". Ibland är man väldigt stolt över sina finska landsmän.
Efter att allt det officiella var avslutat var det dags att ta sig till Tammerfors svenska samskola. Att ta sig dit var inte så lätt som det verkade, och i några repriser var jag säker på att vi skulle få gå omkring i Tammerfors hela natten. Men vi kom fram kalla och välbehllna. Sen var det bara att packa in sig i klassrummen.



Hello ladies

Fredagen gick åt till teambuilding, dvs att lära känna sin kommitté, så efter halva lördagen var det dags att börja committee work. Min kommitté bestod av jag, fem finska tjejer och två finska killar, en fransyska, en turk och en georgiansk tjej. Samarbetet fungerade riktitgt bra, och i äkta EYP-anda gick det åt massvis med post-it lappar. Allting ska skrivas på post-its. EYP har t.o.m. låtit tillverka egna post-its. Amazing.Efter att ha kommit fram till diverse problem, lösningar, och lösningmetoder blev det småningom dags för kvällsprogram. Det var "fest". Denna fest innebar lite musik i jumppasalen så det var inte precis mycket att hänga i julgranen.
Temat, däremot, var destu ,mer roande. Cross-Dressing. Iklädd Mathias skjorta+slips och Andreas jeans försökte jag mitt bästa att inte shakea loss totalt. Män ska ju inte dansa hejvilt på dansgolvet, snarare stå och flytta på fötterna lite grann. Mathias lärde mig en gyllene regel: rör på händerna och armarna så lite som möjligt. Det förklarar pojkars s.k. dansande ganska bra. Mest roande var ju nog trots allt pojkarna (eller vad man nu ska kalla dem i detta sammanhang). Jag låter bilden tala för sig själv.


Can I go to sleep now?

Söndag, dag tre, gjorde vi det sista på våra resolutions (vilket var ganska mycket). Eftersom vi inte blev riktigt klara med vad vi ville säga på General assembly och the resolution booklets i vanlig ordning blev klara ganska sent, så blev det inte så mycket sömn. Klockan tre lade jag mig ner på liggnderlaget, och tre timmar senare var det dags för wakeup-call och städning. Verkligen underbart


CULT, you are recognised

Trots bara tre timmars sömn lyckades jag hålla mig relativt pigg första delen av GA. Trots att jag inte talade något kunde jag underhålla mig med att bara lyssna på debatten. Seriöst, hur kan finnar ha så svårt med att uttala finska? "Tiss iss te ting tätt is impåårtantt" Well, åtminstone var det betydligt bättre jämfört med i Esbo, så creds för det. Får egen resolution gick igenom, så någorlunda bra måste det ju nog ha gått. Det enda jag själv gjorde för att delta i debatten var att hålla ett attacktal mot the Committe on legal affairs. Det gick hyfsat och jag tror att jag gjorde some good points. Under de två sista resolution debatterna blev ganska tunga att genomlida. Resultat: Anna sover igenom den nästsista och tvingas rösta blankt eftersom hon inte har någon aning om vad den handlar om. Lyckat.
Efter closing ceremony och lite ledsamt avsked var det dags att efter en sväng via Subway sätta sig på tåget hemåt. Gissa om man var slö?


CULT, the best committe ever



Så vad har jag lärt mig under helgen?
-Att YLE betyder kuk på georgianska
-Att det lönar sig att packa lätt
-Att alla utlänningar vill lära sig svordomar på främmande språk (Att komma in i ett rum där det sitter en massa utlänningar som säger perr-kell-leee är en ganska roande upplevelse, men det får mig lite att tappa tron på mänskligheten)


Detta långa inlägg var allt för mig
Arrivederci